Vi hade alltid haft en dröm att ha valpar.

Vår förra tik, en Norrbottenspets prövade vi att para när hon var 3 år, men det blev inget och sen visade hon att hennes psyke inte var så stabilt och därmed var det bra att det inte blev något av vårt försök till en valpkull.

När Norrbottenstiken var ca 10 år så började vi drömma om vår nästa hund, som vi länge känt skulle bli en Svensk Vit älghund.

Vi hade träffat så många som hade denna ras och alla hade visat samma tecken på ett enormt fint psyke, lättlärda och gjorde kortare sök i skogen än ex. gråhund och jämthund, som kan springa miltals efter älgar och man kan få ge sig ut och söka.

Denna ras verkar till större delen vara så att rusar älgen så släpper den, vilket som hundförare är en trygghet. Vi har ingen pejl på våran tik, men vi vet de som har, vilket jag tror är mest av nyfikenhet HUR hunden har gått under jaktpassen.

Det skulle ta 6 år långa år innan vi fick oss en Vit älghund.

För vi ville bara ha en hund åt gången då. Med 4 barn och arbete så kändes det som det räckte.

Först när Norrbottenspetsen nästan var 15 år somnade hon in och sedan tog det  mer än 1 år för oss att få tag i en tik.

Det föddes extremt få tikar det året och vi blev hela tiden utanför på våra bokningar. Vi hade satt gränsen att inte åka längre söderut än "norr om Dalälven".  Sverige är ett avlångt land och trots att vi bor i Norrbotten så blev det 45 mil enkel väg upp till Jukkasjärvi, för att få oss denna tik.

Så vid 8.e bokningen och dryga 1 år senare så kunde vi hämta hem vår Alva, som blev en fullträff, beträffande hennes och våra personligheter.

Hon är verkligen en i familjen och har lika stor plats som övriga i familjen.
Så det kändes verkligen naturligt att vi skulle ha en valpkull med henne.

Att ha en valpkull är en sak, men att ta beslutet att göra sig ett kennelnamn blir något helt annat.
Det lägger extra ansvar på den som har valpkull och föder upp dem.

För oss blev valet ändå enkelt att när vi väl insåg att det skulle bli valpar, att vi skulle registrera ett kennelnamn, även om det är en ganska stor kostnad.
Men det var flera faktorer som gjorde att vi beslutade det oss för att göra det.

1. Det är så mycket trevligare för en valpköpare att ha ett kennelnamn på sin valp, när den ska gå utställningar och ev. jaktprov. Det är enkelt att hitta igen resultat i tidningar och kataloger.

2. Det är även enkelt för oss som uppfödare att få följa dessa valpar. Att hitta igen dem genom kennelnamnet och inte bara ha ett förnamn och alla deras registrerings-siffor.

Så dessa 2 enkla orsaker valde att vi, trots att det är vår allra första valpkull, att göra ett kennelnamn.

Vi var en aning sent ute men med 2 veckors marginal innan valparna var 8 veckor och färdig för att flytta så hade vi namnet klart och registrerat och vi fick det med på valparnas registreringsbevis.

Vi hade skickat in 4 st alternativ som man blir anmodad att göra av SKK (Svenska kennelklubben) 

Detta var inte vårt förstahandsval, men blev i slutändan inte helt fel.
Järv - början av vår by, och lundens, andra halvan av vårt efternamn Eklund.
Så namnet Järvlundens kändes helt rätt när beslutet väl kom!

Hem