Välkommen

till

Järvlundens kennel

"Bilder av

Järvlundens Sarek

sedan flytten"

Sareks utveckling i skogen

Jan, Sareks husse, skickar en hälsning och berättar hur det gått för Sarek i skogen.

Sareks första älg.

Första älgjaktshösten 2012 med Sarek startade olyckligt då han blev attackerad av en ko med kalv då han var lös och skällde första gången på försäsongen 21/8. Efter detta var han ovillig att gå fram till älgarna trots ihärdiga försök av mig. Men sakteliga byggde jag upp hans självförtroende med spårning och älgkontakter samt tester på permobilälgen. (en uppstoppad älgkalv som är radiostyrd - där kom han igång lite..) Sen testade jag honom på vildsvin i två olika hägn - det fungerade mycket bra, fina ståndskall. Hans försiktighet fortsatte även hösten 2013 men ändå lite mer intresserad, bättre förföljande och när jag släppte honom tillsammans med kompisens meriterade laika vid jultid lossnade det rejält - fint ståndskall med båda hundarna på en liten pinntjur under c:a 45 minuter - ett klart steg framåt. Laikan kopplades sen och Sarek fick fortsätta skälla ensam en stund vilket funkade ganska bra. Ett stort steg framåt.......Dessutom har han haft ett bra ståndskall på en flock frilevande vildsvin på min andra mark där vi har gris.....han var borta med grisarna nästan en timme när de flydde med Sarek i hasorna in på grannmarken. Den 4 januari i år (2014) var jag ute ensam med honom på kalvjakt - vi hittade ko+kalv omgående varvid jag sköt direkt vid första skallen för att belöna rätt beteende, han var framme och ruggade kalven - sen fortsatte han med fint ståndskall c:a 45 minuter på den ensamma kon trots att hon var lite grinig på Sarek av naturliga skäl, med små mindre utfall mot honom. Detta kändes ju otroligt bra - att han nu förstått vad husse vill att han skall göra. Veckan efter hade han ståndskall på ko med kalv igen - men jag kom ej åt dem i en grantätning....... Lärdomen man möjligen kan dra av detta är väl att ge aldrig upp om det inte fungerar som det är tänkt.....släpp inte unghunden för tidigt på älg.....då älgincidenten hände med Sarek den 21/8 2012 var han knappt 14 månader gammal. Hunden bör ju vara minst ett år gammal, gärna 1,5 innan man släpper första gången påstår "experterna" men hundarna är ju olika individer......utvecklas ju säkert lite olika. Min förra vita älghund blev som allra bäst från 5:e till 9:e året. Nu ser Sarek och jag fram mot nya äventyr i skogarna framöver....../Jan Hermansson

Sareks första älgjakt hösten 2012

Sareks första riktiga älgjakt, inga riktiga ståndskall ännu men han är intresserad och nyfiken. Spårar riktigt bra när vi övat på detta, söket har blivit bättre utan att vara fulländat. När han hittar något färskt spår försvinner han ofta på detta, såväl rådjur som älg, kanske borta c:a 10 minuter innan han återkommer till husse. Kommer som ett skott på inkallning i skogen. På bilderna har han spårat fram till en kalv som sköts en halvtimme innan, DÅ skällde han ordentligt på den döda kalven......."

Sareks första utställning – Morokulien 10 december 2011.

I mitten av november fick jag ett infall och anmälde Sarek till denna utställning på gränsen mellan Värmland och Norge, 27 mil hemifrån. Vi åkte iväg dagen innan med tanke på årstiden, vilket visade sig vara klokt. Ett riktigt ruskväder med hala vägar visade det sig. Vi övernattade på hotell i centrala Arvika, sen var det bara 5-6 mil att åka på morgonen.

Själva utställningen var välbesökt, c:a 210 älghundar, varav 35 valpar.

Det var utomhus och lite kylslaget, 3-4 minusgrader och snötäckt mark.

Det var endast vår tredje hundutställning så erfarenheten kring detta var ju ganska dålig. Lite svårt att få relevant information tycker jag, man fick gå runt och fråga hela tiden, när och var skall hunden visas?

Vi fick vänta över 5 timmar innan det var vår tur, under tiden fick man gå runt och umgås med andra – vi träffade bl a ett par andra vithundsägare från Värmland. Sarek var otroligt lugn och fin trots alla hundar som fanns runt oss hela tiden, det verkar som han skärpte till sig, eller är det inbillning? Jag hade ju försökt ”träna” lite hemma på att stå fint, springa i trav osv för att få en bra visning av honom. Allt fungerade bra tycker jag – men tandkontrollen blev lite för roligt tyckte Sarek – han hoppade på domaren och trodde nog det var mes t lek.

Efter visningen av Sarek fick vi följande utlåtande från den norske domaren; Bra huvud, fina ögon, lite för stora öron, bra hals och kropp, lite för dåligt ringlad svans, bra ben och benstomme, bra päls och färger.

Mycket lovande”

Ja, då fattade vi nog inte riktigt hur bra det var – för vi fick då information att ni skall in i ringen igen lite senare. Så blev det ”Nu skall alla BIR-valpar in samtidigt” varvid vi ropades upp igen. Vi fick vara med en liten stund i finalringen innan vi blev bortplockade. Jag tror Sarek var yngst av alla med sina 5 månader. Vann gjorde en jämthundsvalp.

En erfarenhet rikare så for vi hemåt efter att ha ätit på den närbelägna restaurangen. Efter 4 timmar var vi äntligen hemma – Sarek fick busa runt lite hemma och äta innan han somnade som en stock, trött av dagens alla intryck. Till våren blir det en ny utställning på Hunneberg i maj – då är han i juniorklassen,10 månader gammal.