Valparnas första vecka

Jag var rejält trött igårkväll, efter att ha sovit, igen så lite. Vaknade när min man steg upp och just före klockan 6 så steg jag upp och tittade in i gästrummet där valplådan står och Erika sover med henne.

Då ser jag att Alva sitter på mattan och slickar och går fram, hon har precis fött fram första valpen som ännu satt fast i navelsträngen. Så vi tvingade in tiken i valplådan och såg till att valpen fick dia. Hann väga den och se att det var en hane och väga honom, 360 gram.

Sen kom nummer 2 och 3 med bara några minuters mellanrum, hon hann inte få loss hinnorna innan den 3'e kom... Så jag och Erika fick agera barnmorskor. Hjälpa till att gnugga dem torra och hålla undan tikens tassar när värkarna satte i. 6 stycken kom på cirka 1 timme. Sen blev det lugnt och tiken orolig och ville ut.

Förstod att hon mådde illa efter att ha ätit upp alla efterbördar. Hon ville gräva i blombänken och hon fick!!! Där lämnade hon efterbörden. Grävde ett nytt hål och samma visa...

Så en hel del blomster har fått ge upp sina "liv" denna morgon... Gick ner till sjön och tvättade av hennes vänstra lår där hon hade blivit nersolkad av allt fostervatten och blod.

Gick in och efter en liten stund så fick hon värkar igen och nummer 7 kom. Sen var hon lugn och efterbörden hann jag ta och slänga...

Vi har inte hunnit väga och mäta alla ännu. Nu får de alla bara vila och pusta ut, även vi!

Det har varit ett rejält smackande men det håller på bli tystare

och tystare i lådan och man hör sömnen istället, lite gnyande... och så... Tiken ligger då och bara finner sig i det hela. Så den enda som vi använt som hjälpmedel är handdukar och att jag tvättade av mina händer i definitionsmedel.

Nu hör vi en liten "bääare"...

Undras om det är "gnällis"? Det är en som låter mer än andra. Den näststörsta valpen... kallar den "han" även om jag inte vet ännu om det är en "han", men från början så kunde nog grannen höra "honom".

Men det känns skönt att det är överstökat och att det gick så bra! Får hoppas de överlever också!

----------------------------------------

Verkligen en hektiskt vecka... Först att sköta om tiken FÖRE och nu, ha koll att valparna växer, att de minsta får tillgång till de största spenarna.

Insåg redan dagar innan Alva fick sina valpar att hon har inte mycket hull över när detta är klart, för ryggraden stack upp rejält. Så när hon fått valparna så såg hon ut som en vinthunt. ca 15 cm smal bakom revbenen... hjälp! Hur skulle hon få näring till sina valpar?

Jag gick genast till frysen, tinade köttfärs, blandade i grädde och äggulor.Och sen har hon fått flera sådana mål/dag. Dricker grädde och mjölk, ibland med äggula. Så hon verkar må bättre idag. Valparna växer också bra. Den näst minsta tiken är snart ifatt grabbarna.. Medan den lilla tiken är 45 gram efter de övriga förutom en som väger 75 gram mer... Men de har ökat över 100 gram på 3 dygn så de mår jättebra! Vi väger dem varje dag, ungefär samma tid så vi ser att alla ökar i vikt och den som väger minst hela tiden får bästa platsen.

Denne lille har en gul fläck i nacken. Han sökte upp sin mor efter matningen

och ville ha "nära" kärlek. Jag är ju helt såld av kärlek, dels till min tik,

som är så tålmodig med dem och kärlekfull. Dels att alla valparna lever.

Valparna har färgprickar i nacken för att vi ska kunna skilja dem åt och kunna väga dem varje dag så vi ser att ALLA ökar i vikt som de ska och de som väger mindre får 1'a parkett på "mamma mu" platsen längst bak! Den med rosa prick= SALVA, under Salva ligger den omärkta vita= SUSSI

grön= SACKE, gul= STURE, ser en litet plutt av det blåa som är = STORME, sist men inte minst har vi den mörk-aprikosrosa= SNUFFE.

Snuffe ville ha lite extra kärlek av sin mor Alva...

Ett tydligt och konkret bevis på att lådan fungerar som den ska.

Valpen hamnar "under kanten" och tiken kan inte klämma den.

Känns bra att vi tog oss tid och byggde denna rejäla låda om vi nu

ska ha fler valpkullar.

Vi har fått godkänt kennelnamnet; JÄRVLUNDENS, inte vårt första val, men helt okej med tanke på att det är hälften av vår ort och efternamn. Fram till i mitten av augusti får SKK medlemmar överklaga om de tycker det är för likt något eller att det är för vulgärt och så vidare. Jag har svårt att tro att någon skulle överklaga detta kennelnamn?

Ren och skär njutning!

En riktig mor som tar hand om all "avföring". Slickar för att stimulera så det kommer sig ut. Utan hennes slickande skulle valparna inte överleva! Naturen har ordnat det vist!

Synlig ordning; Sacke, Sture, Snuffe, Storme. Salva, Sarek och Sussis färgere på nacken syns inte. Sarek är stor och kraftig. Väger ca 100 gram mer än de övriga som håller på att vara ganska jämnviktiga. Lilla Sussi som vägde minst och tappade vikt första dygnet har ökat och gått förbi 2 grabbar... Så hon har ökat mest sammanlagt. Vi försöker varje dag, beroende på hur deras vikt är, ge dem som väger minst, de bästa platserna!

Storme och Sussi ligger nästan på Sacke och njuter av livet!

Hem