Valparna flyttar hem(ifrån)
Mellan vecka 8 och 11 så flyttade valparna. 4 stycken for inom 3 dagar. Först ut var Sussi!
Sussi cirka 12 veckor
Sen flyttade Sarek dagen efter, liksom Storme som flyttade hem till pappa Ljusneforsens Ante, kallad Acke.
Sarek cirka 11 veckor
Storme nyflyttat hem.
Snuffe cirka 11 veckor
Salva cirka 11 veckor
Sen hade vi 2 stycken underbara killar kvar. Samma dag som vi skulle ombesikta Salva så tog vi med Sacke och Sture till veterinären, mest för att ge dem ännu mera bilträning. Precis innan vi lämnade hemmet så slängde jag med deras mappar också. Intuitionen där också kan tänkas, för vi hann bara åka någon mil så ringer det på min mobil och en man presenterar sig och frågar om vi har kvar några valpar, "jo, svarar jag och berättar att vi har 2 stycken jättefina hanar kvar." Han berättar att hans förra hund hade varit jaktchampion, att han hade haft jaktuppehåll några år men nu höll barnen på att vara så stora att de längtade efter hund och jakt igen. Sen kom frågan, "visst är det gråhund du har? Jag skrattade och sa; nej, det är vita älghundar. De hade hittat igen annonsen på älghundsklubbens sida och där hade rubriken med ras fallit bort.
Men jag sa att han skulle gå in på SÄK och läsa på om rasen. Berättade att när man har småbarn så kan man inte ha en bättre jakthund, just för att de är så familjära och lättlärda. När vi kom fram till veterinären så sa jag till min man; vi måste ombesikta Sacke och Sture också, för han lät så intresserad. En timme efter vi kom hem, så ringde han. Frågade om de kunde komma hela familjen dagen efter och välja en av dem. Ja, jag visste ju att intuitionen ska man lita på.
Båda valparna var väldigt fina och när de gjorde sitt val, så blev utifrån att Sacke hade lugnare temperament. Jag styrde nog, eftersom Sture var mer full av energi och krävde mer tid. När man har 3 barn under skolåldern så var Sacke ett bra val. Så de köpte honom och är även de så nöjda. Helt plötsligt hade vi bara Sture kvar.
Sacke 13 veckor på dagen.
För då var jag och Erika, som hunnit fylla 18 år, till Luleå och då passade vi på att hälsa på Sacke med familj. Vi hade sådant pirr i magen, OM han skulle känna igen oss. Direkt jag öppnade munnen så blev han sjövild av lycka. DET var en sådan underbar känsla, blödig som jag är så grät jag förstås! Sen låg han i min famn och somnade på rygg, precis som när han var valp hemma hos oss.
Hemma efter Sacke flyttade vid drygt 9 veckors ålder så hade
vi kvar underbara Sture. Vi hade en säker köpare, men som först kunde hämta i november månad. Vi sa att vi håller inte på honom, är han kvar, så är han er. Men bäst för honom är att han får flytta medan han formas som allra mest. Sen så fästes vi ju vid honom för varje dag som gick och vi var riktigt förälskad. Vi hade ju tid att inte bara socialisera honom, utan tid att fostra honom. Lära honom trix och riktigt njuta. Men vi hade klart för oss, att ha ninte var ämnad för oss, eftersom vi tänker behålla en tik ur eventueelt en nästa kull efter Alva. Det skulle bli så nära i ålder, både åldersmässigt och jaktmässigt.
----------------------------
Här kommer lite dagboksanteckningar med de veckor vi levde med Sture innan han flyttade;
Än går det bra att dela på säcken...
Igår gick jag en kort liten bit i skogen. Vi har en liten slinga som är perfekt att släppa hundarna efter. Så de fick springa. Sture i sin takt och mamma Alva for längre sträckor och hade även ståndskall och var borta ca 20 minuter. Jag vet ju inte vad det var, men av det grova lätet så skulle jag tro att det var älg.
För hon brukar bara gläfsa när det är fågel. Sture kom dock och satte sig hos mig och tyckte det blev nog så spännande. Han hörde ju att "mammas" läte var något helt nytt för honom. När vi kom från vår tur så var vi ganska trötta allihop så vi lade oss på sängen och njöt. Jag njöt och hundarna sov!
Tiken ligger gärna på altanen och har uppsikt över Sture när han strosar runt i trädgården och när hon tycker att han far för långt då går hon och lotsar hem honom. Ganska så skönt! I helgen har vi verkligen haft fina höstdagar. Med sol, känns som man nästan glömt hur den ser ut. Tyvärr är ju regnet i antågande igen!
------------------------------------
Nu har Sture också flyttat!
Sture 11 veckor
Nu är alla valparna sålda och fått nya hem! Vi har vetat några dagar att Sture skulle flytta, men ville inget skriva förrän alla papper vara skrivna och klara!
Helt plötsligt så hörde flera av sig och var intresserade. Men vi hade lovat en från Arvidsjaur att först få titta på honom och han blev fast och köpte honom. Så det blev en 3'e tur för besiktning med honom, välbesiktad minsann. Passade på att avmaska honom en 4'e gång så det inte skulle krocka med vaccinationen nästa vecka.
Känns jättebra, med alla valparnas hem! 6 stycken av dem finns här i Norr- och Västerbotten och endast en har flyttat långväga till Skövde. Men alla har samma inställning som mig, vilket känns bra. Familjehund först och främst, sen jakthund. Skulle aldrig sälja en valp till någon som bara har hunden hela dagarna i hundgård, för att endast använda dem som ett jaktverktyg... nej. En hund ska vara en i familjen. Det är i allafall viktigast för mig. Jakten är rolig både för oss och för hundarna. Både jag och Kurt jagar, men det är en kort tid av året. En underbar familjehund, året om är gudomligt!
En underbar sommar har det varit. Arbetsamt och berikande, på samma gång. Vilken ynnest att ha fått uppleva detta!