Tiden går så fort!
Från att i Januari börja vänta på att löpen skulle komma igång till att vi nu har 30 maj, ja, det har gått otroligt fort! Valparna är redan 12 dar och växer så otroligt snabbt! Alla är över 900 gram och med tanke på att de vid födseln vägde mellan 310 - 355 gram så är det otroligt att Alva kan ge di åt 8 stycken och de ökar så mycket i vikt!
Visst, det går mycket lyxmat åt Alva, men hon sköter om dem en ära så det är hon värd.
Kan berätta vad alla namnen är, även om jag inte kan säga vem som är vem förrän alla valt sina tikvalpar, pga att vi själva ska välja den första tiken som blir Järvlundens Betty. Varför BETTY?
Ja, det vet jag inte riktigt? Det var förra året när vi parade och hon gick tom. Då kom bara namnet Betty och jag kände så starkt att vi skulle ha en Alva och Betty. Kanske det som burit mig i tanken att vi faktiskt skulle få uppleva ännu en kull med Alva.
Sen blir det en
Bella - efter min mans enda tik som barn)
Bixie - till ära åt min systerdotters Pixie som vi fick rå om när Alva var valp och lärde Alva lite "hyss"
Bönan - blev ett givet arbetsnamn då en av tikarna föddes grönfärgad. *Men det namnet kan bli någon annans i slutändan.
Slutligen så är det en som får heta
Bea.
Hanarna däremot har sina kennelnamn klara.
Baloo (Lika cool som namnet säger)
Bamse (Mina svärföräldrars sista hund)
Bonus (Blev en bonus som sista som föddes)
Tikarnas "arbetsnamn " är den nagellacksfärg de har i nacken så vi kan skilja dem åt;
Rosa
Hjärtat(Röd)
Stjärna (Gul)
Viola(Lila)
Bönan, ja, för att hon skiftar i grönt!
Förundran och ödmjukheten är enorm. Livet! Döden! Ja, jag har nämnt det förut. Men det är så otroligt att få följa dessa små. Lika lite som jag kan med säkerhet veta att alla når vuxen ålder, så måste jag tro på deras livskraft! Vi har inte annonserat ut ännu något om alla hanar som är obokade. De som förtingat en hane, tackade nej när det väl kom till kritan. Familjeförhållanden som gjorde det svårt med hund just nu!
Lika värmande är det att vi redan har förtingat en valp av Betty om tre år! En av de som tingat en tik besökte oss i veckan och det känns alltid så mycket bättre för mig speciellt, att jag känner de som köper en valp, lite i allafall. Det är ju så, trots allt, att vi kan ju neka någon OM det inte skulle kännas bra i hjärteroten. För mig är det enormt viktigt att valpen kommer till ett hem där den först och främst är en familjemedlem och jagas med. INTE en jakthund som ibland är välkommen att vara med inomhus. NEJ, det ska vara mys och gos och mycket fostran och kärlek. Varenda människa som möter denna vita, ska bli så imponerad av deras otroligt väna själ och trygghet. Precis som människor så handlar det om närhet och relation. Jag tror fullständigt på att vill du få en BRA jakthund så ska den först och främst vara en BRA familjemedlem. För de vet så väl skillnaden mellan hemma och skogen.
Nu smet tiken in till valparna, så det är bara att själv bege sig dit och se till att alla är vaken och med på att det vankas mat!
Kram anna e